Tryckeriets lexikon

CMYK
CMYK står för cyan, magenta, yellow och svart (key). De fyra färgerna blandas för att skapa andra färger i tryck. Du får till skillnad från RGB en mycket smalare färgrymd. Det är därför viktigt att konvertera dina filer från RGB till CMYK innan du går till tryck. Har du inte gjort det kommer detta att ske i prepress på tryckeriet och färgerna kommer med största sannolikhet att se väldigt annorlunda ut jämfört med det du ser på skärmen.

Pantone/PMS
Pantone är ett standardiserat färgsystem vars färger har specifika koder. Systemet finns för att du ska veta exakt hur en specifik färg ska blandas. Färgen kan fortfarande upplevas olika, bland annat beroende på det papper färgen trycks på.

RGB
RGB står för röd, grön och blå och är en färguppsättning som används för digitala skärmar. Röd, grön och blå blandas i olika mängder och skapar i sin tur en oändlig uppsättning med färger. Färgerna är mycket starka och fina tack vare variationsmöjligheterna och den belysta skärmen som visar färgerna.

Digitaltryck
En tryckteknik där hela processen sker digitalt. Detta gör tekniken lämplig för små och snabba upplagor. Det är också den teknik som används för t.ex. variabeldata.

Offsettryck
En tryckteknik där trycket överförs från tryckplåt till papper. Offsett lämpar sig för större upplagor där hela upplagan ser likadan ut. 

Bigning
Att biga ett ark betyder att man skapar en inpressning i papperet vilket underlättar vikning. Förutom att det blir enklare att vika undviker man också att tjockare papper spricker när de viks.

Falsning
Falsning innebär att trycksaken viks. Det kan t.ex. vara ett inbjudningskort eller en folder. När ett ark är falsat men inte på något sätt ihopbundet med stift eller annat kallas det för folder.

Foliering
Att trycka guld med CMYK-blandning är svårt, du får inte riktigt den där metalliska känslan. Det går däremot att lägga en folie där du vill ha guld/silver-effekt. Då värms folien fast i papperet.

Konturskärning
Att konturskära något innebär att en maskin har ett litet huvud med en kniv som rör sig över arket. På så vis kan man skära vilken form som helst. Detta eller stansning kan användas när man vill ha unika former på sinda trycksaker. Konturskärning lämpar sig för mindre upplagor eftersom du då inte behöver betala för att en stansform ska byggas.

Perforering
Perforering innebär att du gör en rad av hål i ett papper, vilket gör det enkelt att riva isär arket. Detta används ofta för biljetthäften.

Prägling
Det är vanligt att logotyper präglas in i t.ex. visitkort. Det innebär att en fysisk form av logotypen byggs. Den formen trycks sedan in i arket för att skapa en "ut/inbuktning" av logotypen. Detta kan göras i samband med tryck och foliering. Vill du prägla utan tryck kallas det blindprägling.

Stansning
Att stansa en trycksak innebär att en stansform trycks in i arket och på så vis "skär" ut formen. Den här metoden används när man vill skära en trycksak i en annan form än en fyrkant. En stansform kan i stort sett ha vilken form som helst, samt inkludera bigning och perforering.

DPI
Dots Per Inch/bildpunkter per tum är ett mått på hur många pixlar per tum som en bild innehåller. Inom tryckeribranschen är 300dpi en mycket vanlig och rekommenderad kvalitet för mycket hög kvalitet.

Original
Ett original är den slutgiltiga filen som går till tryck. Oftast en PDF. När man säger "sätta ett original" betyder det att skapa en design och färdig tryckfil.

Prepress
Allt förarbete som sker innan tryck. Det kan vara sättning av original, kontroll av färger och planering av trycket (maximering av tryck per ark t.ex.).

Utfall
För att få tryck ut till kanten på ett ark skärs en liten bit av trycket bort från alla kanter. Detta för att tryckpressar sällan kan trycka ända ut till kanten. En A4 trycks t.ex. på ett större ark, med några mm extra som sedan skärs bort. För småfortmat som visitkort och flyers rekommenderas minst 3mm, för stormat som skyltar och vepor rekommenderas minst 5mm.

A-Formaten
Ett standardiserat system för pappersformat som används i de flesta länder. A4 är det absolut vanligaste formatet - ett vanligt pappersark. Lägre siffror = större format, högre siffror = mindre format. A5 är t.ex. hälften så stort som ett A4, och A3 är dubbelt så stort.

Bestruket papper
Papper som är bestruket har vid tillverkningen ytbehandlats för att ge det en slätare och finare yta. Den släta och jämna ytan ger papperet mycket bra bildåtergivning. Det är vanligt för affischer, flygblad och foldrar. Bestrukna papper kommer i matt, silk och gloss.

Fiberriktning
Papper består av långsmala fibrer från t.ex. bomull, björk och tall. Dessa ligger parallellt med varandra vilket gör att ett pappersark enkelt går att vika åt ena hållet men svårare åt andra hållet. Detta är framför allt viktigt att tänka på när du ska vika din trycksak, t.ex. omslaget till en bok eller en broschyr.

Obestruket papper
Ett obestruket papper har en råare känsla då det saknar bestrykning. Det gör att det upplevs naturligare. Dessa kommer ofta i olika nyanser som naturvit och gultonat. Den här typen av papper gillar många att använda till magasin, visitkort, bröllopsinbjudningar. Färgerna blir inte lika klara som på ett bestruket papper, men papperets yta upplevs många gånger som mer exklusiv.

Ytvikt
Hur många gram 1 kvm papper väger. Ofta benämns ytvikten i samband med papperssort, t.ex. "Amber Graphic 200g". Det betyder att papperet har vikten 200g/kvm.

Klamring - broschyrer
En mycket vanlig klamring inom tryckeribranschen är broschyrer/tidningar. Dessa består av vikta ark som klamras ihop i ryggen, oftast med två stift. När en trycksak innehåller sidor som bundits ihop är det en broschyr. Samma stift kan också användas till hörnhäft eller t.ex. för att klamra ihop biljettblock i stället för att limma.

Limbindning - böcker
Inlagan till en limbunden bok skärs ner och limmas ihop i ryggen. Omslaget läggs som ett helt ark runtom boken. Storleken på omslaget ska därför bli framsida + baksida + rygg. Limbindning används för lite tjockare böcker som inte gåt att klamra eller för att man helt enkelt föredrar den bindningen. Tänk en klassisk pocketbok.

Blocklimning
Blocklimning görs för t.ex. konferensblock utan omslag. Vanligt är att ha en kartongbaksida. Arken dras lätt ur blocket precis som i en målarbok. Det är också vanligt att kombinera blocklimning med perforering för biljettblock.